Den asiatiska kvalitetsskoindustrin utanför Japan är mycket mer utvecklad än vad de flesta västerlänningar tror. Och det händer mer – snabbt. I det här avsnittet hör vi skoexperten Robin Chang, grundare av den taiwanesiska skobutiken Oak Room, prata om asiatiskt tillverkade klassiska skor.

Robin Chang. Bild: Piliph

Robin Chang startade den ledande skobutiken i Taiwan, Oak Room, beläget i huvudstaden Taipei, för över fem år sedan. Han har varit engagerad i skobranschen i många år och anses vara en av de främsta experterna på den klassiska skobranschen i Asien.

Oak Room i Taipei. Bild: Oak Room (översta bilden: Yim Shoemaker)

I det här avsnittet kommer vi att fokusera på situationen för fabriker som tillverkar klassiska kvalitetsskor samt bespokeskomakare i Asien, utanför Japan. Det är ett ämne som många i Europa eller USA inte vet mycket om. Saker händer snabbt i den här delen av världen, och denna bransch har kommit längre än många tror. Vi kommer att prata om hur Kina redan har bort från att vara ett lågkostnadsproduktionsland för skor, numera är det länder som Laos och Vietnam där tillverkning av kvalitetsskor växer snabbast. Detta har inneburit att vi nu ser många nya kinesiska oberoende skotillverkare som tillverkar helt handgjorda skor, uppvuxna i en skoindustri som i delar har gått vidare, och nu tack vare sociala medier kan nå kunder själva.

Vi talar också om till exempel hur de mycket prisvärda, ofta väldigt välgjorda asiatiskt tillverkade kvalitetsskorna kommer att pusha europeiska tillverkare, eftersom de kliver in som ordentlig konkurrens, vi kommer att gå in på situationen med kunder i de inhemska länderna, och mycket, mycket mer. Du har en mycket informativ halvtimme framför dig.

Lyssna på avsnittet nedan eller i den podcastspelare du föredrar. Här hittar du alla avsnitt av Shoegazing Podcast. Uppskattar du podden får du mer än gärna betygsätta den i din podcastspelare.

Detta gamla bespoke-samplel ovan från George Cleverley är ett trevligt exempel på hur de, och några tidigare brittiska tillverkare som Nicolaus Tuczek, gjorde sina undersidor förr i tiden. En smal, mycket asymmetrisk midja och en liten, kort häl med kraftigt kurvat bröst (klackens sida framåt) och endast mässingsspik baktill.

Det har verkligen en läcker look. Nuförtiden är det vanligare med en lite större häl och något mer symmetrisk midja, där utsidan tas in lite mer. Såvitt jag förstår, görs konstruktionen korrekt är båda versionerna av midjorna solida och bra konstruktionsmässigt sett, det handlar om estetik. Idag är inte det utseendet populärt, men kanske kommer det att komma tillbaka i framtiden.

Det börjar bli en tradition att jag någon gång om året lyfter fram de nyheter som dykt upp på marknaden av kvalitetssneakers. Det är inte Shoegazings fokusområde, men intresset är stort, och när kvaliteten på många av sneakersen höjs och nu allt fler skomakare erbjuder omsulning av de så kallade Margom-sultyperna, så har de en hel del gemensamt med klassiska kvalitetsskor.

Läs tidigare reflektion kring kvalitetssneakers här, där jag skriver lite mer om bakgrunden till dagens våg av främst minimalistiska sneakers av bättre kvalitet, och läs förra årets tips om nyheter här. Nedan en genomgång av ett antal nya intressanta släpp inom området.

En lite retroinspirerad sneaker från italienska Velasca, som finns i flera olika läderalternativ, utöver dessa mörkbruna ovan. Pris drygt 2 000 kronor. Bild: Velasca

På Skolyx har vi precis lanserat en ny kollektion med egna versionen av minimalistisk sneaker, som ligger på konkurrenskraftiga priset 1 095 kronor. En vidareutvecklad modell som har ordentlig padding vid öppning och plös, ordentligt uppbyggd bekväm iläggssula, och helfodrad i kalvläder. Finns i sex olika varianter, som alla synes ovan. Bild: Skolyx

En riktigt intressant nya aktör är Vekla, som är så nytt att det bara erbjuds pre-order än så länge, med leverans efter sommaren. Skorna görs i Italien med vegetabiliskt garvade läder och riktigt prydligt bygge, ovan version i off-white. Bakom märket ligger belgaren Tom Brone, känd från Sons of Henrey (som jag intervjuade i det här podcastavsnittet). Priset ligger på 2 000 kronor. Bild: Vekla

En läcker wholecut-sneaker är senaste släppet från C.QP, modellen Genoa i mockanyansen Sand. Pris 3 300 kr. Bild: C.QP

John Lobb Paris har lanserat flera olika sneakersmodeller de senaste åren. Färskaste nyheten är döpt till Foundry, och är inspirerad av klassiska sport-derbys från 20-talet. Gjord med sacchetto-konstruktion (där fodret görs som en strumpa och sys ihop med ovanlädret). Pris bitiga 7 500 kronor. Bild: John Lobb Paris

Sportif. Det kallar Skoaktiebolaget och egna märket Löf & Tung sin uppställning sneakers, där man har flera olika varianter, både med snörning och utan. Dessa slip-on-sneakers med namnet Barbaro Sportif är gjorda i grainlädret Utah calf, kostar knappa tvåtusenlappen. Bild: Skoaktiebolaget

Mer brunt grain-läder, modellen Oaxen från svenska märket Myrqvist. Skorna görs i Portugal, och ligger på 2 000 kronor. Bild: Myrqvist

Det är inte varje dag nya märken som tillverkar skor i egen fabrik i brittiska Northampton poppar upp. Newman & Regent gör Goodyear-randsydda RTW/MTO-skor i nedre mellanprissegmentet, och dessutom erbjuder man fabrikstillverkad bespoke för cirka 9 000 kronor.

På Newman & Regents logotyp står förutom ”Made in England” och ”Boot and Shoemaker” också årtalet 1873, vilket så klart får en skonörd som en själv att höja på ögonbrynen och fundera på hur man kunnat missa det här gamla anrika märket. Det handlar dock om den rätt populära trenden med ”legacy washing”, där spanska Berwick 1707 är en favorit i ämnet, det är inte ett årtal som åsyftas utan datumet 17 juli eller nåt liknande. Här är det dock inte lika överdrivet hopkokat, siffran 1873 syftar på det år den fabrik i Kettering, Northampton, byggdes, där det genom historien huserat diverse olika skomärken. Senaste tiden har den varit plats för Ken Hall, som gör ortopediska skor med Goodyear-randsydd konstruktion. Nu har man valt att bredda verksamheten och också göra mer klassiska skor riktat till en bredare målgrupp, genom att starta systermärket Newman & Regent.

Skor under produktion i Newman & Regent/Ken Halls fabrik i Kettering, Northampton.

Inledningsvis är det Made to Order man erbjuder, men framöver är vad jag förstår tanken att lagerhålla modeller och också ha återförsäljare. Skorna är alltså Goodyear-randsydda med 360° rand som löper runt hela skon, de har lite av en blandning av brittiskt och amerikanskt över sig. Inledningsvis är det sex klassiska modeller på traditionellt runda läster som erbjuds – chukka, plain toe derby, plain cap toe oxford, semi brogue oxford, full brogue oxford och penny loafer – i några olika läderval. De kostar cirka 3 700 kronor (£300), leveranstiden är 3-4 veckor (sannolikt längre i nuläget med tanke på corona).

Lädersulor med öppen kanal.

Vad som kanske är allra mest intressant är dock att de erbjuder bespokeskor för cirka 9 000 kronor. Det är samma modell som exempelvis Tricker’s använder, där man gör personliga läster men skorna tillverkas på vanligt sätt med Goodyear-konstruktion i sin fabrik. Här görs då skorna helt i England (Tricker’s syr ovanläder i Asien), i Kettering-fabriken, och man har minst en fitting. Då företagets ordinarie verksamhet är ortopediska skor bör de ha god kunskap för lästtillverkningen, och det här kan vara en fin väg att gå för den som har knepiga fötter men inte har råd med helt handgjorda bespokeskor, med en tripp till Northampton för en beställning när världen är tillbaka till det normala.

Plain toe derby i svart. Bilder: Newman & Regent

Ett av de vanligaste lite ovanliga passformsproblemen, för att använda ett knepigt uttryck, är att skorna klämmer ovanpå stortårna när man går i dem. Ett inte alltid bestående problem, tack och lov, om varför det är så och om varför och hur man kan undvika problemet om det är något som fortskrider, handlar dagens inlägg om.

Jag har varit inne på ämnet i några tidigare inlägg om passform, men här tänkte jag alltså fördjupa det lite mer. Det är nog något som många känner igen, i alla fall baserat på alla frågor jag fått om det genom åren, att man upplever att skorna klämmer ovanpå stortårna, vilket sker när skon böjer sig i steget. Vad jag dock svarar folk som är bedrövade över detta när de köpt ett par nya, fina skor, är att det i de allra flesta fallen går över. Det handlar om att lädret är hårt och ganska oflexibelt på nya skor, och veckar sig ”otympligt”. Allteftersom de används mjuknas lädret upp mer, och det är ett levande material som om det stöter på motstånd som en stortå formar om sig och veckar sig på ett sätt som innebär mindre motstånd, alltså utan att gå in i en tå.

Klämd stortå på ett par Meermin.

Man bör alltid gå in nya skor försiktigt, både för ens fötters och för skornas skull (mer om att gå in skor försiktigt i detta inlägg), men märker man att de klämmer på ens tår likt beskrivet ovan bör man vara ännu försiktigare och använda dem kortare perioder under längre tid, för att inte behöva få onödig smärta. Utmärkt är också att sätta skavsårsplåster eller vanligt plåster på området som gör ont, när man går in skorna. Får man så det klämmer till så illa att det nästan blir sår, så kommer det ta längre tid innan det går bra använda skorna även om de nu mjuknar till och blir bra, som då oftast är fallet.

Ett annat exempel där bäraren har problem med att vecken skär in i stortårna. Bilder: Styleforum

Dock, det finns tillfällen där det här problemet inte går över, utan att skorna fortsätter att klämma ens stortår (även om oftast inte lika illa som i början). Då är det vanligaste problemet att man har för mycket luft vid skons bredaste del där den veckar sig, det blir överskottsläder som inte har någonstans att ta vägen annat än att hugga in i dina stackars tår. Vad som i regel är bästa botemedlet i sådana fall är att lägga i en tunn iläggssula som hjälper till att fylla ut. Ibland kan det också bero på mer eller mindre otur, i hur tåkappan ligger i förhållande till ens egna fot, exempelvis, och att det tyvärr inte finns alltför mycket man kan göra. På mitt första bespokepar från Main d’Or har jag viss tendens till att det klämmer ovanpå stortån, vilket kan märka lite framför allt om gått i dem en hel dag, även om blivit mindre och mindre. På andra paret flyttades tåkappan lite och jag märker ingenting av problemet. Att flytta en tåkappa på befintlig sko är så klart mindre lätt dock.

Mitt i Paris ett stenkast från Champs Élysées ligger inte bara Berlutis stora flaggskeppsbutik, utan här hittar man också deras stora verkstad för bespokeverksamheten. En stor, finslipad verksamhet där skor av absolut världsklass tillverkas. Shoegazing gjorde ett besök.

Champs Élysées är Paris stora paradgata, och en av gatorna som korsar den är Rue Marbeuf. På hörnet bredvid Cifonelli ligger Berlutis flagship store, ett tvåvåningskomplex där man förutom företagets skor hittar deras kläder och accessoarer, både konfektion och bespoke. Lyx och fransk flärd en masse. På andra sidan gatan en våning upp huserar bespokeverksamheten. Förutom ett mindre showroom där man tar emot alla stammiskunder som ringer på direkt här utan att gå in i butiken, så rymmer våningen ett tiotal olika rum där samtliga delar i produktionen för deras bespokeskor görs. Här skiljer sig de stora franska bespokeskotillverkarna markant mot deras brittiska motsvarigheter. Nästan allt görs in-house, av egna anställda, istället för att den främsta delen av produktionen görs av frilansare. Den stora fördelen är kontroll, och det är knappast en slump att den höga lägstanivån på sin bespoke är något som exempelvis Berluti och John Lobb Paris är kända för.

En av hyllorna i det angenäma showroomet.

Skor redo att levereras.

Lästförvaring.

Jag börjar besöket i ett välfyllt showroom. Här finns bokstavligen talat skor i alla dess former, och färger. Allt från helt vansinniga kreationer som ingen nykter människa borde placera på foten, till stilrena minimalistiska kostymskor av finaste märke. Höga boots och vandringskängor, sneakers och sandaler. Ett virrvarr av kreativitet och hantverk.
På ett inramat fotografi syns ikonen Olga Berluti, eller Olga Squeri som var hennes födelsenamn. Hon var den fjärde generationen Berluti i företaget sedan dess resa inleddes av Alessandro Berluti, uppvuxen i italienska skoregionen Marche, men som flyttade till Paris och jobbade med skotillverkning. Det var hans son Torello Berluti som grundade själva märket Berluti 1928. Då var det bara bespoke, Talbinio Berluti, generation tre, inledde en RTW-satsning.

Sedan var det då Olga Berluti som på allvar gjorde Berluti till vad det är idag, med all den flärd och konstnärlighet som märket förknippas med. Bland allt hon gjorde kan nämnas introduktionen av crustlädret Venezia som man målade patina på, och loafersmodellen Andy som hon utvecklade ihop med Andy Warhol.
Olga Berluti kom till företaget 1959, tog över rodret vid slutet av 60-talet, och inte förrän 2011 pensionerade hon sig. Däremellan hade ett av världens största lyxkonglomerat, LVMH, köpt upp företaget 1993, och sedan de inkorporerade Paris-skrädderiet Arny’s 2012 har Berluti varit ett ganska traditionellt lyxmodemärke, med allt vad det innebär, även om man hela tiden behållt och fortsatt satsa på grunden – bespokeskorna. VD för Berluti är sedan 2012 Antoine Arnault, son till Bernard Aurnalt som är ordförande och VD för LVMH, och nuvarande Creative Director är Kris Van Assche.

Lila loafers.

Mycket läcker croc-modell.

Sulan med dekorativ klackundersida.

Jean Michel Casalonga, workshop manager.

Min ciceron under besöket (som var för drygt ett år sedan) är Jean Michel Casalonga, workshop manager, som för dagen bär ett par skarpt mejslade, hikinginspirerade ghillies på tjock gummisula i en ljusbrun patina – väldigt Berluti. En doldis för folk i allmänhet, men ett mycket erkänt namn bland insatta i bespokeskobranschen. Han började hos Berluti för 17 år sedan, som lästmakarlärling, samtidigt som han studerade fysik på universitetet.
– Jag tjatade mig in, kan man säga. Efter 20:e samtalet gav de med sig, och då hade jag ändå en sorts stipendium som gjorde att jag kunde jobba en tid gratis hos dem, säger Jean Michel.
Det var lästmakeriet som lockade mest, själva hjärtat till en sko.
– Att göra vackra skor är inte så svårt, inte heller att göra bekväma. Men att göra vackra och bekväma skor är en ordentlig utmaning.
Numera leder han arbetet i Paris-workshopen, även om han fortfarande också arbetar som lästmakare, går en hel del tid åt att hålla ihop bitarna i verkstaden.

Jean Michels skor för dagen.

En köttig råläst innan anpassning efter kundens fötter inleds.

Exempel på hur måttagningssammanställningen kan se ut.

Tre olika tåformer.

Provskor.

Berluti har två verkstäder för sin bespoke, dels huvudverkstaden här i Paris, där man vid mitt besök hade tolv anställda, dels berömda bespokeskomakaren Anthony Delos och hans verkstad med personal nere i Main et Loire ut mot kusten ner mot Nantes, där de är åtta stycken. Då vill man ändå utöka personalstyrkan, men det är svårt att hitta folk. För produktionen ökar hela tiden, sedan 2010 har den mer än fördubblats, vilket så klart har att göra med Berlutis expansion över världen. 2002 hade man sju egna butiker – i dag har man över 50 stycken. För företagets lästmakare som besöker i princip alla dessa butiker för att möta kunderna, innebär det här enormt mycket resande.
– Förut när jag bara var lästmakare hade jag minst hundra resdagar om året, det var klart slitsamt, säger Jean-Michel Casalonga.
Nu när han är workshop manager är det lite lugnare, cirka 40 resdagar om året. Han ansvarar för Paris och USA. Anthony Delos har hand om Japan och Stillahavsregionen, Patrice Rock har Kina, och så  Virgile Mouturat som ansvarar för Europa och Mellanösten. Utöver de fyra lästmakarna och en lästmakarlärling, så har man sex stycken mönstermakare och nåtlare, som också skär ut ovanlädren, så de gör hela processen var för sig, plus en lärling där. Sedan har man sex bottnare och en lärling på den sidan, och slutligen en som målar patina.
– Vi hoppas vi ska vara några till inom kort, åtminstone 23-24 stycken. Det vore lagom sett till arbetsbördan vi har för tillfället, säger Jean Michel.

Arbete med mönster.

Skär ut mönster för ovanlädret.

Skärfling.

En riktigt läcker nåtling, där dekorativ söm görs i de små broguehålen. Simpelt och briljant.

Så här ser det ut från insidan.

När vi vandrar runt mellan workshopens olika rum, där det står skor i olika stadier av färdigställande precis överallt, slås jag av den ändå behagliga och lugna atmosfär här är. Det är koncentrerat arbete, lite lätt småprat mellan några som har arbetsbänkarna bredvid varandra, men ingen uppjagad, stressad känsla överhuvudtaget. Dels har det så klart att göra med att det är ett arbete som är relativt meditativt i sin natur med många långsamma processer. Sedan är det också väldigt förmånligt att arbeta som bespokeskomakare på det här sättet i Frankrike, på så sätt att man har fasta anställningar och bara arbetar sina 35 timmar (något exempelvis vissa japaner kan klämma på tre dagar).
Det här är en av anledningarna till att franska bespokeskor alltid är i topp när det gäller pris. Bespoke från Berluti kostar cirka 62 000 kronor (€5,800) för första paret, 51 000 SEK (€4,800) för nästkommande par. Det kostar att ligga på topp, helt enkelt.

Bottning.

Innan slitsulan ska på.

Dags trycka dit.

Sko som ska få insats i gummi.

Färdigbyggda, väntar på finish.

Patina-arbete.

Chelseas ovanpå sin läckra skolåda.

Godbit.

Fittingsko.

En i mina ögon riktigt trevlig sneakervariant, under produktion.

En annan sneakerinspirerad sko.

Cool miniatyrsko.

Undersidan på denna.

Munksko med tyngre look.

Cleant och prydligt.

Knähöga kängor.

Många små hål.

Annorlunda modell.

Klassisk quarter brogue.

Annorlunda tåform.

Patina loafer.

Dekorationer Berluti-style.

Ovan är en bild på vad många skulle kalla skohyllornas skohylla. Nästan 200 skor på en enda vägg, naturligtvis återfinns den i den skohimmel som är Isetan Men’s skoavdelning i Tokyo, Japan.

På den här hyllan samlas huvudsakligen de lägre prissatta Goodyear-randsydda skorna från japanska märken som butiken erbjuder. Naturligtvis är det bästa att det som ses här är kanske bara en tiondel av hela skoavdelningen. Isetan är den största varuhuskedjan i Japan, och deras huvudbutik är baserad i Shinjuku, Tokyo, där de har en byggnad som är inriktad på produkter för kvinnor och en för män, plus andra specialiserade byggnader som omger huvudattraktionerna. Läs mer om Isetan Men’s skoavdelning i den här artikeln från några år tillbaka.

Bespokeskomakare är i allmänhet ganska konstnärliga och kreativa människor, och det visar sig ofta också inom andra områden än de specifika skorna. Ett sådant exempel är skoblock, där vi kan hitta fantastiska skapelser tillverkade av bespoketillverkare och/eller deras skoblockstillverkare. Här är en titt på några av mina favoriter.

Börja med detta mästerverk gjord av den tyska bespokeskomakaren Patrick Frei tillsammans med en professionell fiolmakare. Det var för hans bidrag i VM i skotillverkning 2018, som han vann. Trots att skoblocket inte var en del av tävlingen, tillbringades cirka 40 timmar på det, och den fantastiska skon förtjänade verkligen ett skoblock av denna kaliber också. Toppbilden på ”sportbilsskoblocket” är ett annat av Patricks utmärkta arbeten.

Från en av de mest progressiva bespokeskotillverkarna där ute, till en av de mest konservativa: John Lobb Ltd. (London). De erbjuder dock också några intressanta skoblock, det här är deras lätta reseblock som inte bara är ihåligt utan också har några extra hål i det ovantill. Eftersom det, som jag har skrivit om tidigare, är en missuppfattning att träet behövs för att absorbera fukt, det främsta skälet till att det krävs är eftersom det låter lärdet andas och torka i den bemärkelsen, men det torkar ännu snabbare när är luftigt, så denna lösning som behåller formen och uppnår god cirkulation är bra på många sätt.

Detta är ett spektakulärt, med det jag nämner ovan till nästa nivå. Inte helt färdig på bilden ovan, men ni förstår grejen, ett skoblocksskelett. Det är gjort av Aasen Stephenson, en hantverkare som bland annat gör skoblock till Jeffery West och samarbetar med den stora skoblock- och lästtillverkaren Springline.

Sedd underifrån.

Hitta skoblocket. Aasen Stephenson har gjort många andra spektakulära skoblock, här inspirerat av Morris-mönster.

Ett skoblock snidat och målat för att se ut som alligatorläder. 

Det här är egentligen inte ett skoblock, utan en läst gjord som en konstnärlig display, men så fantastisk att jag var tvungen att inkludera det här också. Detta dinosaurieskelett-block gjordes av bespokeskomakaren Wataru Shimamoto/Orma Shoemaker i samarbete med trähantverkaren Takafumi Mochizuki.

Ihåligt också.

Deckorativt skoblock gjort av japanske skoblocksspecialisten Shoe Tree Works.

Den kanske mest ansedda skoblocks- och lästtillverkaren i världen är fransmannen Hervé Brunelle. Han tillverkar skoblock för många av de mest kända bespokeskomakarna i Europa och är känd för sin utmärkta passform. Hantverksniån är också utmärkt, här är hans klassiska ihåliga version. (Alla bilder är tagna av respektive märke / tillverkare, länkar i texten.)

Cheaney har mer än fördubblat sin omsättning och vinst det senaste decenniet, efter att Jonathan och William Church tog över företaget och flyttade det från privat label-produktion till att producera skor under eget namn, och också sälja dessa själva i större utsträckning. Hör om detta ämne, Prada-uppköpet av Church’s, Brexit och mer i avsnitt 10 av Shoegazing Podcast.

Jonathan Church.

Den här podden spelades in på skomässan Micam i Milano, Italien, i februari (alltså innan coronavirus-situationen skakade världen). I det här avsnittet träffar vi Jonathan Church, en av ägarna till det brittiska företaget Cheaney & Sons. Jonathan har arbetat inom skoindustrin i tre decennier, först i företaget med sitt släktnamn, Church’s, senare med Cheaney. Cheaney var en av de sista Northampton-baserade skofabrikerna som övergick från att fokusera på Private Label till att sälja skor under eget namn, vilket de gjorde efter att Jonathan och hans kusin William Church förvärvade företaget 2009. Som nämnts har det resulterat i en massiv ökning av både omsättning och vinst. Vårt samtal fokuserar kring detta ämne, men vi talar också om hans upplevelse av Prada-övertagandet av Church’s, om Brexit, med mera.

Lyssna på avsnittet nedan eller i den podcastspelare du föredrar. Här hittar du alla avsnitt av Shoegazing Podcast. Uppskattar du podden får du mer än gärna betygsätta den i din podcastspelare.

Det finns många länder i världen som har en ganska stor produktion av kvalitetsskor, men ändå flyger under radarn för de flesta. En av dessa är Indonesien. I den här artikeln går jag igenom ett antal intressanta tillverkare, av vilka en majoritet är handrandsydda, ändå med priser från ungefär 2 000 kronor.

Indonesien har den fjärde största befolkningen i världen, över 252 miljoner människor, utspridda på de 13 000 öarna som utgör den demokratiska republiken. Det var under holländskt styre fram till 1940-talet, och det var nederländarna som introducerade tillverkningen av randsydda skor i landet. Centrumet för skobranschen i landet ligger i Cibaduyut-regionen i Bandung, några timmar från huvudstaden Jakarta. Detta var en av de största skotillverkningsregionerna i Asien förr i tiden. Det är mycket mindre idag, men fortfarande finns mycket kunskap inom detta område kvar här, och många yngre människor bygger upp ett erkännande runtom i världen igen för sitt hantverk.

Fortuna Shoes fabrik i Bandun. Bild: PatinaLog

Indonesiska skor erbjuder oerhört mycket för pengarna, vilket är vad de är kända för. En av de största aktörerna när det gäller randsdydda skor är Fortuna Shoes / Jalan Sriwayaja, den förra är det faktiska företagsnamnet, det senare är namnet på gatan som fabriken huserar på, typ ”Sriwayajagatan”, men det är också varumärket de använder för den japanska marknaden (och vissa andra asiatiska numera), där det är mycket populärt och säljs i massor av butiker runt om i landet. Fortuna / Jln Sriwayajas skor är handrandsydda (även om de för den indonesiska marknaden kallar det för Goodyear, eftersom det har en bättre klang där än handrandsydd, vilket kan vara förvirrande), med den mycket konkurrenskraftiga prislappen på 1,800 kronor på den inhemska marknaden, där främst indonesiskt kalvläder används. Sortimentet i Japan använder huvudsakligen europeiska hudar och kostar cirka 2 900 kronor där. Stilen är klassisk, inte så elegant men mer av en casual touch. Vill man från Europa eller USA beställa dem är det bästa alternativet till exempel i den sydkoreanska butiken Unipair eller Global Rakuten.

Fortuna/Jalan Sriwayaja skor.

Jalan split toes.

Den typ av skor som har sett störst framgång för indonesiska varumärken är amerikanska workwear kängor. Det finns ett gäng märken som gör boots som ser fantastiska ut, som har fått ett gott rykte inom denna nisch av kvalitetsskor, en nisch som särskilt i USA är enorm idag (se exempelvis Goodyear welt-forumet på Reddit, som till typ 80% handlar om workwear boots, med massor av aktivitet). Många av dessa märken är bra på att använda den nya digitala världen, med trevliga Instagram-sidor (där vissa bara tar sina beställningar från) och hemsidor. I vissa fall är kommunikationen inte på topp, man kan behöva vara tålamod för att få en beställning, men det anses i allmänhet värt det.

Min favorit är kanske Onderhoud, mycket välgjorda, handrandsydda, handpinnade kängor med klassiska arbetskläder och militär boots, till ett otroligt bra pris, från 2 400 kronor. De använder olika läder, både inhemska och importerade från Europa och USA. Eftersom de har fått en hel del uppmärksamhet nyligen är väntetiden för en beställning relativt lång, du beställer genom att kontakta dem på deras Instagram, ingen webbplats, och allt är MTO.

Fantastisk känga från Onderhoud.

Ordentligt gjord handrandsydd sko. Rätt otroligt att man kan få skor gjorda så här för drygt 2 000 kronor.

Service boot av Onderhoud. Bilder: Onderhoud

Ett annat märke som gör vackra, prisvärda workwear-kängor är märket Txture. De har en av de bästa webbplatserna som jag har sett från något skomärke, med en trevlig shop för RTW-skor, MTO-guide, fantastiska bilder, en bra informativ blogg, etc. Jag som inte är ett stort fan av boots blir väldigt frestasd att beställa många modeller som finns här, det är så bra grejerna ser ut. Och till priser från endast 1 900 SEK, med frakt till Sverige för cirka 350 kronor, är det svårt att inte ta steget. Också värt att nämna, i de flesta lästerna erbjuder de storlekar från EU37 till 48, i tre olika vidder.

Flotta grejer av Txture.

Derby i ruffigt vegetabiliskt garvat läder.

Fin tvåtonskänga. Bilder: Txture

Andra indonesiska bootmakers som är värda att nämna är Sagara Bootmaker, en av de större, som också har en bra hemsida. De är på den dyrare sidan (för indonesiska skor) och börjar på drygt 4 000 kronor. Santalum är ett ganska nytt märke, litet och flexibelt, som du beställer från på deras Instagram. Junkard  fokusear på service boots, de har både RTW-butik och MTO-program och anses vara utmärkta för priset, från cirka 2 200 kronor (även om de för närvarande har rea så att du kan hålla ett par från 1 800 kr). Chevalier har funnits ett tag nu, de var ganska populära bland bootsnördar för ett par år sedan, även om det är lite lugnare nu. Bra priser, bra making, läderkvaliteten kan variera lite, och de gör också ett gäng olika skomodeller.

Sagara kängor i ruffig mocka. Bild (även översta bilden): Sagara Bootmaker

Moc boot modell av Santalum. Bild: Santalum

Junkard punched cap derby-känga. Bild: Junkard

Cool casual oxford av Chevalier. Bild: Chevalier

Vi avslutar den här genomgånge av den indonesiska kvalitetsskor genom att titta på en mer klassisk skotillverkare, som gör riktigt läckra saker. Winson Shoemaker är en liten verksamhet som använder bra europeiska läder och som bådaetillverkar amerikanskinspirerade kängor men nuförtiden rört sig mer och mer mot mer eleganta skor inspirerade av japanska bespokeskomakare, som de kallar Grandeur-linjen. Dessa ser betydligt dyrare ut än de knappa 6 000 kronor de kostar. Beställ genom att kontakta dem på deras Instagram.

Elegant wholecut av Winson Shoemaker, från deras Grandeur-linje.

Vacker känga.

Smärt och nätt. Bilder: Winson Shoemaker

Kvalitetsskobranschen håller i allmänhet hög nivå i många aspekter när det gäller hållbarhet och miljö. Det finns dock fortfarande flera områden där saker kan förbättras, några tankar kring detta i dagens artikel.

Tidigare den här veckan hade jag en så kallad Q&A, typ virtuell ”frågestund” på Instagram (kan hittas här för den som är intresserad), där en av de mest intressanta frågorna jag fick handlade om de viktigaste utmaningarna för skomärken och återförsäljare som vill driva affärer på ett hållbart sätt. Med tanke på det begränsade utrymmet i ovannämnda forum svarade jag ganska kort, men det finns mer att säga, vilket jag kan göra här på bloggen.

Till att börja med är kvalitetskonindustrin i allmänhet, särskilt Europa och USA, relativt hållbar. Jag har skrivit om det tidigare, men för att sammanfatta pratar vi om slittåliga produkter som är byggda för att hålla länge och repareras, och majoriteten av produktionen av denna typ av kvalitetsskor, ofta randsydda skor görs i europeiska fabriker med hög standard, bra arbetsmiljö och åtminstone anständiga löner. Skinnet är en biprodukt från kött- och mejeriproduktion, och de som blir läder av god kvalitet som används i denna typ av skor kommer från djur som har levt relativt bra liv, om de behandlas med antibiotika, pressas ihop på små utrymmen som orsakar stress och fått artificiell föda för att växa snabbt, så håller inte skinnen de kvalitetskrav som krävs här (dock, vi skulle kunna ha större överseende av märken från det naturliga livet).

Relativt hållbart gjorda skor ur många aspekter. Goodyear-randsydda spansktillverkade kängor från Broken Bird Bootmakers.

Även kromgarvat läder som kommer från Europa anses vara hållbara, det finns strikta regler och garverierna har slutna system där inget krom släpps ut som avfall, så så länge du återvinner dina skor som miljöfarligt avfall den dagen de kastas bort (eftersom det trevärda krom som används i garvning blir farligare sexvärt krom om det förbränns) kommer inget krom att hamna i naturen. Vegetabiliskt garvat läder har fördelar jämfört med kromgarvat när det gäller miljöpåverkan, men också vissa nackdelar, som mer vattenanvändning under garvningsprocessen. Från ett livscykelperspektiv så är riktigt läder, även kromgarvat, betydligt bättre än ”veganläder” tillverkat helt eller till stora delar av plast.

För att fortsätta på ovanstående, om vi går över på utmaningar, även om randsydda skor säljs som begagnade i relativt stor utsträckning, finns det fortfarande gott om bra skor med mycket liv kvar som kastas bort. Speciellt människor med god ekonomi tycker inte att det är värt besväret att försöka sälja sina skor på Ebay, StyleForum, Shoegazings forum eller liknande. Men här kan märken och återförsäljare göra så mycket mer för förbättra branschens cirkulära ekonomi. Erbjud rabatt på nya par om du tar med dina gamla, och de gamla fixas sedan upp på fabriken / av en skomakare och säljs som begagnade skor. Vi ser några exempel på detta, Leffot i New York tar hand om begagnade skor, och det svenska märket Kavat har både en bra reparationsservice och en sak de kallar ”As new” där de säljer begagnade skor de har reparerat och gjort fina igen. Särskilt de sistnämnda tjänar inte särskilt mycket pengar på dessa tjänster, man ser dem som en del av sitt arbete för ett hållbart samhälle, de ser till att tjäna pengar på den första försäljningen, då är de andra delarna inte en ”moneymaker” utan en ”sustainability maker”.

Bild på bort på  Shoegazing Market, andrahandsmarknaden under super trunken i Stockholm, där många kvalitetsskor hittar nya ägare varje år.

Som jag nämnde i mitt IG-svar är att märken och återförsäljare kan vara mycket bättre på att göra det enkelt för kunderna att reparera och sula om sina kvalitetsskor. De flesta fabriker erbjuder helrenoveringar, men i princip ingen informerar kunder om det på ett bra sätt. Alla som köper skor borde få en lapp med information om detta i skolådan, och det ska anges öppet på webbplatsen. Inte alla har lika bra tillgång till duktiga skomakare som vi har i Sverige, men alla borde ha ett enkelt sätt att sula om sina randsydda skor.

Skor som är slut och redo kastas? Inte alls.

Efter en halvomsulning hos Bäckmans Skoservice i Stockholm. Att sula om skorna hos en skomakare eller i fabriken bör vara enkelt för alla.

Bortsett från dessa praktiska, konkreta exempel, finns det givetvis en mängd sätt som tillverkare och återförsäljare av kvalitetsskor kan arbeta för att förbättra hållbarhetsarbetet. Förbättringar av fabriken, leveranskedjor, materialinköp, logistik och så vidare.
Och för att avsluta den här artikeln, glöm inte att vi som kunder kan göra mycket också. Kopplat till de saker som nämns ovan, se till att våra skor repareras och se till att sälja dem vidare om det fortfarande finns liv kvar i dem. Vi bör naturligtvis se till att ta vårda de skor vi har, kvalitetsskor har möjlighet att hålla mycket länge, det är vårt ansvar att se till att de gör det.

Har du tankar kring ämnet, kommentera och diskutera i kommentarsfältet nedan.

Det är underbart att se hur mycket som kan göras bara genom att förstärka saker och ting en anign, som lästformen på detta fantastiska bespoke sample gjord av Patrick Frei och Kazuya Kimura. Det är i huvudsak en vanlig ”soft square toe”-läst, men med kurvor och vinklar snidade till perfektion.

Det är inte bara lästformen som är spektakulär på den här skon, det finns mycket mer att bli hänförd av. Den tajta, perfekt utförda kontrasterande sulsömmen, de olika storleken på broguemönstret, och det snyggt utformade utställningsskoblocket som ser ut som en mycket vacker läst. De kan sina grejer, tysken Patrick Frei och hans nya samarbetspartner, japanen Kazuya Kimura.

Shell cordovan är ett älskat material av många med sina speciella egenskaper och hållbarhet. Det finns emellertid några baksidor av cordovan som vissa kanske inte känner till, vilket kan vara bra att vara medveten om i fall du är en blivande köpare av cordovanskor.

Cordovans ”fördelar” är ganska välkända för de flesta, glansen det har, den långa livslängden, hur det skapar vågiga veck (om man gillar det), och så vidare. ”Nackdelarna” är mer sällsynta att hitta information om, när något är så hypat som shell cordovan är och har varit på senare tid. Nåväl, Shoegazing är här för att hjälpa till. Speciellt om du funderar på att beställa ditt första par cordovanskor kan det vara bra att läsa igenom detta så att du inte bara har en sida av historien, så att säga (även om saker som alltid kan upplevas olika av olika människor).

Först och främst är cordovan ett ganska styvt och tjockt material, det är inte så flexibelt och smidigt som de flesta kalvläder som är vanligast att använda för kvalitetsskor. Vissa gillar den stabiliteten, medan andra inte tycker om det och har svårt att gå in cordovanskor och få dem bekväma på grund av detta, lite beroende på hur känsliga dina fötter är.

Ofodrade cordovan loafers. Bild: Alden of San Diego

För det andra är cordovan väldigt tät, den andas klart sämre och tar inte upp fukt på samma sätt som vanligt läder. Speciellt om det är ofodrade skor kan detta märkas. Vilket gör det lite förvirrande att ofodrade cordovanloafers är ganska vanligt, en modell som flera av dess köpare inte kan bära under varmare dagar alls. Så om du vet att du har fötter som svettar ganska mycket och lätt blir varma, ha detta i åtanke, och köp kanske åtminstone inte cordovanskor du tänker bära under sommarmånaderna. Inte bara kan det bli obekvämt, jag har läst om människor som har fått sprickor i bindsulorna ganska snabbt på grund av den dåliga andningsförmågan hos cordovanskorna och rikliga svetten som bryter ned bindsulan. Cordovan håller för det, men andra delar av skon kanske inte gör det.

Slutligen är det värt att notera att cordovan skiljer sig mycket beroende på vem du köper skorna av, och naturligtvis från vilket garveri cordovan kommer från. För att inte komplicera saker för mycket talar jag nu bara om huvudproducenten Horween här. Det som är bra att veta är att cordovan som levereras från Horween med sin naturliga yta, är mycket känsligt för vatten och lätt blir fläckig och ser risig ut. Vissa tillverkare gör skorna med denna naturliga cordovan, andra gör det inte.

Naturlig cordovan på ett par Saint Crispin’s skor, efter en regnig dag. Bild: PatrickBOOTH / StyleForum

De som inte gör det – vilket inkluderar de flesta av de stora skomärkena när det gäller att erbjuda Horween Shell Cordovan-skor, som Alden, Allen Edmonds, Crockett & Jones, Carmina etc. – behandlar cordovanhudarna själva för att göra det mer motståndskraftigt mot fukt och smuts . Hur de gör det? Tja, med en beläggning bestående av bland annat shellack. Den exakta behandlingen skiljer sig mellan varumärkena, varför cordovan upplevs som lite annorlunda beroende på vem som har gjort skorna. Syftet med beläggningen och schellacken är dock detsamma för alla, och det varierar om folk tycker att det är problematiskt med denna behandling eller inte. Sedan får ytbehandlad cordovan också vattenfläckar och den typen av märken, men inte i samma utsträckning som naturlig cordovan, och vanligtvis lite lättare att få tillbaka till ett snyggt tillstånd. Men om du inte vill behandla dina skor efter varje regntillfälle du hamnar i, så kanske cordovan inte är för dig.

Spanska Carmina är ett av märkena som behandlar sin cordovan för att den ska stå emot regn bättre. Bild: Carmina (Översta bilden: Vcleat)

Crockett & Jones är ett av de märken som du sällan hittar på rea, särskilt på stommodeller. Situationen med coronaviruset har förändrat mycket, och för närvarande har den brittiska butiken Pockets, som redan har ganska låga priser, 15% rabatt på hela sin kollektion, vilket innebär att du kan få C&J-skor från drygt 3 600 kr.

Pockets har en skaplig mängd modeller från Crockett & Jones, där de flesta är klassiker som wholecuten Alex, tassel loafersen Cavendish, Tetbury chukkan och dubbla munkskon Lowndes, alla i flera läderalternativ. Det varierar hur många storlekar som finns kvar, men det visas tydligt så man behöver inte klicka in på alla modeller för att se om ens storlek finns.

Wholecuten Alex på 348-lästen, också känd som Bond-skon, då den bars av Daniel Craig i filmen Spectre.

Som nämnts har Pockets redan ganska låga priser, så nu med 15% rabatt så får du dem till ungefär 20% av ordinarie pris, ganska ovanlig att få tag på Crockett & Jones för. Den ofodrade versionen av chukkan Tetbury kan fås så lågt som drygt 3 600 SEK (€355), medan de flesta finns på andra sidan av 4 000 kronors strecket. Bra priser helt klar, så värt att se om det finns något du är intresserad av.

Polo suede tassel loafer. Bilder: Pockets

Det är sannerligen en speciell vår som vi alla har gått igenom. Coronavirusets påverkan på hela samhället är enorm, och för en bransch som tillverkningen av kvalitetsskor innebär det en helt ny verklighet. Här är en översikt över vad som har hänt med den här branschen hittills, och några tankar om vad som kan komma näst.

Först och främst, naturligtvis kommer det värsta med coronaviruset alltid att vara de som har gått bort på grund av sjukdomen, och för familjer och vänner till dem. Men eftersom den här bloggen handlar om kvalitetsskor är det coronavirusets inverkan på den här branschen som jag kommer att skriva om här. Hittills har det tyvärr varit hårt. Och det kommer sannolikt att vara så under en tid.

Nu varierar det naturligtvis mellan olika delar, men i allmänhet har handeln i fysiska butiker drabbats till i stora delar av världen. Inte bara på platser där det har varit ordentliga lockdowns och allt har tvingats stänga, även i länder / regioner där butiker har varit öppna och livet i allmänhet har varit relativt ”normalt”, som Sverige, har mängden shopping som gjorts i fysiska butiker (bortsett från exempelvis livsmedelsbutiker och apotek) har sett en dramatisk nedgång. Och skor säljs främst i fysiska butiker, även om näthandeln växer är det fortfarande bara en bråkdel av det totala antalet sålda skor som hittar sina kunder genom online-shopping. Det är också ett faktum att kläder och skor är ett handelsområde som har sett en extra stor nedgång, eftersom människor inte köper nya kläder och skor när de inte ska gå till jobbet utan stannar hemma helt eller åtminstone mycket. Sammanfattningsvis har efterfrågan på kvalitetsskor i allmänhet gått ner till mycket låga nivåer.

För fabrikerna varierar det också lite beroende på var de befinner sig, men i Europa har nästan alla skofabriker tvingats stänga under åtminstone en tid nu under våren. Hur hårt det slår för fabrikerna varierar beroende på stöd från landets myndigheter. I vissa länder måste fabrikerna betala arbetarna deras lön även om fabriken är stängd, vilket är dåligt för fabrikens ekonomi men bra för de anställda. I vissa länder har fabriker inte behövt att betala arbetare när de är hemma, vilket är mindre dåligt för fabrikens ekonomi men verkligen dåligt för de anställda. Hur mycket ekonomiskt stöd som har givits från regeringar, och på vilket sätt, är väldigt blandat. Det är bara en sak som vi kan säga säkert, i princip alla skofabriker har drabbats de senaste månaderna.

När fabrikerna har kunnat öppna igen, vilket i till exempel Kina har varit sedan en längre tid, i Spanien var de också ganska snabba och om fabriker följde ett antal regler har de kunnat vara öppna i ett antal veckor, Italien kom nyligen och England har öppnat fabriker igen bara de senaste veckorna. Men det är verkligen inte som att de går tillbaka till det normala. Först och främst, i de flesta fall, den produktion som har hanterats efter återöppningen har varit av beställningar från innan COVID-19 slog till, mycket få nya order kommer in till fabrikerna. Detta innebär att när de gamla beställningarna är klara har fabrikerna inte mycket arbete längre.

Det är så många exempel jag har, men för att ge några, vi har en av de största spanska fabrikerna i Almansa som gått från att göra 2500 par i veckan till 500 par/vecka, ett annat berömt spanska företag har bara fabriken igång två dagar i veckan nu, en annan har varit öppen med aning begränsad produktion men kommer att stänga igen från nästa vecka eftersom de inte har par att göra, i Northampton var en av de stora tillverkarna av Goodyear-randsydda skor åtminstone tillfälligt räddade från att göra uppsägningar bara tack vare statliga permitteringsstöd och kunde stänga fabriken tre månaders, och så vidare, och så vidare. För bespokeskomakare är det så klart inte lättare, med resebegränsningar som gör det omöjligt att träffa nya och befintliga kunder. Som ett exempel, när jag pratade med en av de mest kända japanska bespokeskomakarna i slutet av april, sa han att han inte hade haft enda ny beställning under den månaden.

Så, det är definitivt utmanande tider, och även om saker börjar öppna upp och gå tillbaka till någonting närmre det normala på många ställen, finns det fortfarande rädsla för andra våg och en hel del osäkerhet i allmänhet. När folk är tillbaka till att köpa skor som de gjorde före krisen är det ingen som vet. Eftersom marknaden för dressade skor av hög kvalitet hade passerat sin peak på många platser i världen, och många nya märken har tillkommit de senaste åren, har den redan hårda konkurrensen blivit ännu hårdare. Detta kommer troligtvis att leda till att ett antal aktörer inte överlever denna globala kris, tyvärr.

Men något vi såg efter finanskrisen 2008, är att efterfrågan på klassiska skor gick upp när människor letade efter hållbara kvalitetsprodukter i högre grad. I tider med osäkerhet är det vanligt att man går på något beprövat, något med ett historia, något hållbart. Om detta återigen blir fallet hoppas jag kvalitetsskoindustrin kan dra nytta av det på samma sätt igen, då kan den än en gång komma ut starkare på andra sidan. Låt oss hoppas på den utvecklingen, och vi som har möjlighet att bidra till att det går åt det hållet, det vill säga genom att köpa skor, låt oss bidra med det.

Den första världsmästaren i skoputsning, Yuya Hasegawa, har blivit lite av en kändis i sitt hemland Japan. Det senaste beviset på det är en 50 minuter lång dokumentär gjord av det japanska public service-bolaget NHK, nu tillgängligt att se med engelsk voice over under två veckors tid, där också en kort sekvens från en intervju med undertecknad finns med.

Det är en del av en dokumentärserie som heter The Professionals, som jag tror sänds på prime time på en av NHK: s kanaler i Japan. Den porträtterar olika människor med mer eller mindre speciella yrken. Det är ganska ambitiösa dokumentärer, men ingen storbudgetprojekt. I dokumentären om Yuya Hasegawa, med underrubriken ”A life that shines from the shoes up”, får vi veta hur han började som en ganska genomsnittlig skoputsare på Tokyo gator, hur hans tävlingsinstinkt fick honom att vilja lära sig allt han kunde och grundade en av de första skoputsbarerna (numera har han flera av dem) i Japan, och hur han har arbetat för att höja statusen för skoputsning i Japan och övriga världen. En del av det var naturligtvis när han vann VM i skoputsning 2017 vid London Super Trunk Show.

Yuya Hasegawa i dokumentären. Den översta bilden visar hans vinnande sko vid VM i skoputsning.

Dokumentären på 50 minuter kan man säga är uppdelad i tre delar, först om det faktiska yrket när han putsar, där du får en del praktiska tips om putsning och får se hur han arbetar. Sedan Hasegawas personliga historia från att växa upp i Chiba utanför Tokyo, och hans väg till skoputsyrket. Och den sista tredjedelen följer vardagen i en av hans skoputsbarer, med fokus på hur en av hans personal kämpar för att klara testet de har innan han får arbeta med kunders skor. Som med alla avsnitt av den här dokument’rserien tar de yrket som porträtteras på stort allvar, på samma sätt som Yuya Hasegawa gör.
Som nämnts kommer du också att se mig kort, i en intervju de gjorde här i Göteborg, där jag talade om VM i skoputsning och Hasegawas vinst i den första upplagan.

Dokumentaren kan ses här på NHK: s internationella sajt, med engelsk voice over, fram till 28 juni.

Skoavdelningen på Isetan Men’s i Tokyo kallas ofta skohimlen, med över 1 000 skomodeller uppställda. Avdelningen har varit mycket inflytelserik på herrskoscenen i Japan och utomlands. Hör chefsinköparen Takashi Fukuda prata om detta ämne, om hur de tänker när de tar in nya märken, hur de ska behålla dess relevans i en alltmer digitala värld, med mera.

Takashi Fukuda. Bild: Isetan

Takashi Fukuda har varit chefsinköpare på Isetan Men’s skoavdelning under många år, och har varit mycket inflytelserik gällande vad som kan hittas i skohyllorna på Isetan Men’s.

Isetan är en japansk varuhuskedja med sin enorma flaggskeppsbutik i Shinjuku i centrala Tokyo. Där har de en byggnad tillägnad kvinnomode med mera, och en hel byggnad med endast herrkläder och accessoarer. Skoavdelningen i Isetan Men’s är troligtvis den största i världen när det gäller kvalitetsskor. Det är en otrolig plats för skoälskare, med allt från billigare durksydda skor upp till några av de bästa bespokeskorna i världen, och allt däremellan. Jag reser vanligtvis till Japan och Tokyo en gång om året, och första dagen jag anländer går jag alltid direkt till Isetan Men’s för att gå igenom hyllorna och se vad som är nytt sedan mitt senaste besök.

Skor, skor, skor.

För tillverkare av kvalitetsskor, inte bara japanska utan från hela världen, är Isetan Men’s den mest prestigefyllda butiken som man kan finnas i. De har en enorm inverkan på vad som kommer att bli populärt bland japanerna, som tillsammans med USA är den största marknaden för kvalitetsskor. Och eftersom andra butiker och skoagenturer från hela världen alltid har ett öga på Isetan Men’s, får det som finns här ofta snabbt dragkraft också i Europa, USA och på andra håll.

För att nämna några exempel var de populära U- och F-lästerna som gjorde det ungerska märket Vass stora framtagna för Isetan Men’s, som tog in den italienska bespokeskomakaren Roberto Ugolini för att designa dem. Och det populära spanskkinesiska märket Meermin såldes först på Isetan Men’s, innan det introducerades i Europa och på andra håll.

Jag pratade med Takashi Fukuda om inflytandet Isetan Men’s har haft på skobranschen i Japan och utomlands, hur det fungerar när de tar in nya märken, och hur de arbetar för att behålla sin relevans i en allt mer digitala värld. Takashi Fukuda är inte strålande på engelska, hoppas på överseende, jag tror ni kommer tycka att det är intressant lyssning ändå.

Lyssna på avsnittet nedan eller i den podcastspelare du föredrar. Här hittar du alla avsnitt av Shoegazing Podcast. Uppskattar du podden får du mer än gärna betygsätta den i din podcastspelare.

Efter en vår där coronaviruset slagit mot världen, ser vi nu ovanligt stora sommarreor. Här den vanliga summeringen av ett antal intressanta reor som pågår just nu, där du kan fynda kvalitetsskor.

Sanders

Klassiska brittiska märket Sanders har en rätt stor outlet-sektion i sin nätbutik för tillfället, med modeller från olika linjer, både klassiska modeller och mer casual grejer. Nedsatta med 40% i de flesta fall.

Lester

Svenska butiken Lester has an excellent selection of shoes, who runs a fairly large sale. Discounts at 30-50% on shoes from among others Berwick, Cheaney, Chippewa, Loake, Red Wing and their own brand Fiddler which are Goodyear welted in Spain.

CNES Shoemaker

Vietnamesiska CNES erbjuder mycket bang for the buck redan till ordinarie pris, nu när det är nedsatt med 40% är det verkligen fyndläge. De har flera olika linjer, där deras vanliga Goodyear-randsydda ligger nere på cirka 1 700 kronor nu. De har också en oddstock-sektion med ännu lägre priser. Skickar till Sverige.

A Fine Pair of Shoes

Brittiska nätbutiken A Fine Pair of Shoes har ofta olika kampanjer och erbjudande, och så i tillägg till det säsongsreor. Upp till 40% rabatt på modeller från bland andra Tricker’s, Carlos Santos och NPS.

Matthew Cookson

Franska märket Matthew Cookson har skor som främst görs i England och Italien, mängder av loafers inte minst, vilka också dominerar deras rea-avdelning, men du hittar en del dressade klassiska skor också. Det mesta är nedsatt med 40% även här.

Grenson

Det lite mer modeorienterade brittiska märket Grenson har fortfarande sin bas i traditionella konstruktionsmetoder och Northamptonskt hantverk. De har en hel del på rea, upp till 60% rabatt.

Shoepassion

Tyska instegsmärket Shoepassion har en reasektion med många olika modeller nedsatta med 30-50%, och för tillfället erbjuder de ytterligare 15% rabatt om man använder koden PLUS15.

Broken Bird Bootmakers

Svenska Broken Bird Bootmakers har butik i anslutning till NK-huset i Stockholm, där man kan beställa MTO efter 3D-scanning för hitta bästa lästen för ens fötter. De har också en del RTW, och några av dessa modeller reas nu ut med 30% på deras hemsida.

Bäckmans Skomakeri

En till Stockholmsbaserad butik, som också säljer online, är Bäckmans, som har många modeller från Loake och sitt egna brittiskt tillverkade randsydda märke Brookmans på rea med 20-50% rabatt.

Pediwear

Vi avslutar med den största rean i den här genomgången. Brittiska nätbutiken Pediwear har massvis med modeller på rea, där de finare är modeller från Loake, Barker, Tricker’s och Cheaney, bland annat. Nedsatta med 20-30%.

Tipsa gärna om andra bra skoreor i kommentarsfältet nedan.

Ett av de populäraste inläggen i Shoegazings historia har nu fått sig en välbehövlig uppdatering, med massor av nya märken och aktuella priser. Nästan 60 olika kvalitetsskomärken från hela världen med främst randsydda skor för under 3 000 kronor.

Det här artikeln var det första inlägget som publicerades på Shoegazing (efter en ”hej och välkommen”-post), i oktober 2012. Det uppdaterades med aktuella priser och många nya märken i juni 2020.

• Adelante, ett väldigt sympatiskt och öppen märke, som har en annorlunda approach där alla skor görs som Made to Order, vilket gör de möjligt att beställa olika väldigt breda vidder etc., av en liten grupp i Guatemala som har det som extrajobb. Pris från 2 100 kronor.
• Andres Sendra, Spanska Sendra är välkända för sina boots, men sedan några år har de också lanserat sin egen skolinje (de har gjort skor under många år dock för andra märken). Fin finish på dessa Goodyear-randsydda skor, som kostar cirka 2 600 kr.
• Andrew Locke, ett amerikanskt märke med skor tillverkade i Spanienan American brand whose shoes are made in Spain. Goodyear welted with closed channel stitching, cemented waists so can be made pretty slim, are found just at the €300 bar.
• Barker, gammal brittisk tillverkare. Har en del skor i corrected grain-läder som bör undvikas, men flera fina randsydda skor som börjar på cirka ca 3000 SEK. Har sin egen nätbutik.
• Berwick Shoes, en av de större spanska tillverkarna av kvalitetsskor i Almansa. Börjar på cirka 2 000 kronor, vuxit mycket i popularitet runtom i världen de senaste åren.

Loafers från spanska Berwick. Bild: Berwick Korea

• Bexley, franskt budgetmärke som väl är på gränsen till att få vara med på den här listan. Kostar ca 1 500 kronor, oavsett om det är durksytt (vilket de flesta modellerna är) eller randsytt, skor eller kängor, etc.
• Bridlen, ett intressant indiskt märke, vars skor är gjorda enligt gamla skolan med Goodyear-randsöm sydd direkt i bindsulan. Klassiska modeller, solid making. Pris cirka 2 500 kronor.
• Brogues Makers, ett Hong Kong-baserat märke med lite speciell approach. Alla skor görs på beställning, och Goodyear-randsydda handmålade skor är priset ca 1 800 kr, och sedan kan du lägga till olika saker som extra hålfotsstöd, tåjärn etc.
• Broken Bird Bootmakers, svenskt varumärke med spansktillverkade Goodyear-randsydda skor, erbjuder både RTW och MTO, där du kan skanna dina fötter i en 3D-skanner i deras fysiska butik i Stockholm för att hitta den bästa passande lästen. Pris från cirka 3 000 kronor.
• Charles Tyrwhitt, brittisk budgetjätte inom klassisk konfektion, som också har ett stort utbud av skor. Inte det bästa kanske, men dugliga skor som börjar på cirka 2 000 kr för Goodyear-randsydda. Gå inte på rea-köret dock, de har alltid nedsatta priser.

• Chevalier, från Indonesien, har funnits ett tag nu, de var ganska populära bland bootsnördar för ett par år sedan, även om det är lite lugnare nu. Bra priser, bra making, läderkvaliteten kan variera lite, och de gör också ett gäng olika skomodeller. Priser från 2 000 kr.
• CNES, ett vietnamesiskt märke som har fått en del uppmärksamhet efter att de börjat introducera sina skor i Europa. Mycket bang for the buck, med flera olika linjer. Goodyear-randsydda börjar på kring 2 400 kronor.
• Crownhill Shoes, spanskt märke vars skor är tillverkade i Almansa, ett brett sortiment av modeller, där de har en Goodyear-randsydd instegslinje för 1 900 kr och sedan en finare linje för 3 000 kronor.
• Ed Et Al, ett Singapore-baserat märke som har vuxit ganska stort i sitt hemland och som också vill sprida vingarna längre ut i världen. Asiatiskt tillverkade randsydda skor som numera huvudsakligen görs som MTO, prissatta till 1 800 SEK.
• Finsbury, ett av flera franska märken på denna lista, populärt i sitt hemland med många egna butiker. Finsbury har Goodyear-randsydda skor, prissatta från ungefär 2 200 kronor.

• Fugashin, från Vietnam (med japanska ägare), snygga främst Goodyear-randsydda grejer ofta i livliga färger och intressant patina. Priser från 2 400 SEK.
• Gordon & Bros, tyskt märke med indiskt gjorda skor som precis som Bexley är på gränsen till om det skulle vara med här. Har inte jättemånga modeller, och ser bättre ut än vad de är, men för den med tajt budget är det fortfarande bättre än Vagabond och Nilson-skor. Pris ca 1 100 SEK.
• Grant Stone, amerikanskt märke med fabrik i Kina som gör workwear boots och mer casual skor, och har vuxit ordentligt ganska snabbt. Goodyear-randsydda, börjar på cirka 2 300 kr.
• Grenson, engelsk skotillverkare som gått mer och mer åt att tillverka olika casualmodeller. Har dock fortfarande en del mer traditionella skor i sortimentet, för vilka priserna börjar på ca 3 000 SEK.
• Hartt, från Kanada med Goodyear-randsydda skor gjorda i Spanien. Har både dressade och mer casual modeller. Bli inte lurade av att verkar vara nedsatta priser, det som verkar vara rea är ordinarie priser, och börjar på 2 700 kronor.

Färgglada brogues från Singapore-baserade Ed Et Al. Bild: TravelOpa

• Herring Shoes, brittisk webbshop som har egna skor tillverkade av bland andra Loake och Cheaney. Deras billigaste linjer är tillverkade i Asien och är sisådär, men de har en hel del för kring eller under 3 000 kr gjorda av bland annat ovannämnda brittiska firmor som är utmärkta.
• Howard Yount, amerikanskt klädmärke som även har en skaplig skokollektion, gjord med Bologna-konstruktion, kostar ca 3 000 SEK.
• J. FitzPatrick JF Line, instegslinje från det amerikanska märket som startats av Justin ”The Shoe Snob” FitzPatrick. Goodyear-randsydda i Almansa, Spanien, pris från 2 300 kronor.
• Jack Erwin, an American brand with nicely priced Blake stitched and some Goodyear welted shoes, the former start at about €200. The standard range consists of the classics, and then some seasonal models that take out the turns a bit more. Made in Spain.
• Jalan Sriwiyaja, en tillverkare från Indonesien, med den japanska marknaden som den viktigaste för dem. Gör handrandsydda skor med maskinsydda sulor med läder från de franska garverierna Du Puy och D’Annonay, och börjar på prisnivån 2 800 kronor för dessa (i Indonesien med inhemskt läder börjar de på 1 800 kr).

• John Doe, ett amerikanskt märke med skor tillverkade i Mexiko, riktigt billiga Goodyear-randsydda skor som verkligen inte är alltför prydligt gjorda, men priset kan fortfarande vara lockande. Börjar på motsvarande 1 400 kronor.
• Junkard, indonesiskt märke, fokuserar på service boots, de har både RTW-butik och MTO-program och anses vara utmärkta för priset, från cirka 2 200 kronor.
• Loake, välkänt brittiskt skomärke vars linje 1880 framförallt är att rekommendera i aktuella prisklassen, 1880 börjar på ca 3 000 SEK.
• Loding, franskt budgetmärke med mycket finish för pengarna och med kontinentalt formspråk, pris ca 1 600 kr. De görs i Portugal, en del durksydda, en del Goodyear-randsydda.
• Malfroid, franskt märke, portugisiskt tillverkade skor. Erbjuder ganska lika grejer som andra franska märken i den här lägre prisklassen av Goodyear-randsydda skor, också med patinatjänst. Priser från 2 900 kr.

• Mario Minardi, ett av flera indonesiska märken på den här listan, med rätt nätta lite frankofila Goodyear-randsydda skor, pris kring 2 100 SEK.
• Mark Albert Boots, från USA med amerikanskt tillverkade Goodyear-randsydda workwear-kängor, vars grejer börjar på cirka 2 300 kronor (vad som verkar vara reapris är det ordinarie priset).
• Meermin, Kanske hetaste budgetmärket det senaste året. Spanskt märke vars skor tillverkas i Kina, Classic-linjen kostar ca 1 700 SEK, den finare Linea Maestro-linjen som är handrandsydd går på 2 600 kronor. Kända för att vara hårda att gå in. Gör också en hel del så kallade Grupp-MTOs.
• Miles & Louie, ett mexikanskt märke med casual Goodyear-randsydda skor. Inte superraffinerade direkt, men ska vara dugliga. Kostar från cirka 1 000 kr med inhemskt läder, cirka 50% mer om är i läder från amerikanska Horween.
• Morjas, svenskt märke med Goodyear-randsydda skor tillverkade i Spanien. Fokuserar på några klassiska modeller i många olika läderval. Pris från 2 300 kronor.

Meermin är ett av de mest omtalade märkena de senaste åren. Kanske inte de mest bekväma, men de ser klart bra ut. Bild: Styleforum

• Myrqvist, ett annat svenskt märke, vars Goodyear-randsydda skor görs i Portugal. Fokuserar på klassiska modeller, men har också några mer speciella make-ups. Priset är från 2 200 kr.
• Onderhoud, indonesiskt märke med fina handrandsydda boots. Du beställer direkt via kontakt på deras Instagram, så lite oortodoxt, men imponerande kvalitet för de 2 300 kronor de kostar.
• Orban’s, det senaste ärket Marcos Fernandez, med enkla men välgjorda randsydda skor tillverkade i Spanien. Kostar inte mer än 1 600 kronor.
• Otsuka, ett japanskt märke med flera olika linjer. Deras billigare randsydda kostar från cirka 2 000 kronor i Japan, och är dugliga grejer sett till prisklassen.
• Parkhurst, amerikanskt märke med boots gjorda i staten New York. Rätt populära på hemmaplan då det är lågt prisade amerikansktillverkade kängor, från cirka 3 700 kronor.

• Patine, en polsk nätbutik, som har sitt egna private label-märke med Goodyear-randsytt från Spanien. Rätt bra grejer för priset på 2 300 kronor.
• Pediwear, brittisk nätbutik som under senare år har lanserat sina egna skolinjer. Skorna är asiatiskt tillverkade och Goodyear-randsydda till priser under och ibland långt under 2 000 kronor.
• Prime Shoes, tyskt märke med rätt ful hemsida, men Goodyrear-randsydda skor som ser klart bättre ut, prissatta under 3 000 SEK.
• Prince Jorge, ett annat franskt märke med prisvärda spansktillverkade skor. Hetter tidigare Markowski och var ett systermärke till Septieme Largeur, båda grundades av Marcos Fernandez som lämnade Markowski 2012. Sedan dess har märket sett en omgörning och bytt namn till Prince Jorge. Med Goodyear-randsydda skor med full grain-läder från 2 800 kronor.
• Robinson’s, private label-märke från irländska skobutiken Robinson’s Shoes. Gorda i Barkers fabrik i Northampton, solida brittiska randsdyda skor som börjar på 2 900 SEK.

• Sanders, en klassisk brittisk tillverkare av instegs Goodyear-randsydda skor, som numera också gör ett gäng mer casual modeller. Börjar från cirka 2 500 kr
• Scotch Grain, ett av de mest framgångsrika japansk-tillverkade Goodyear-randsydda budgetmärkena, som har en solid kvalitet för priset, med fokus på klassiska modeller. Börjar på cirka 2 500 kronor i Japan.
• Septiéme Largeur, franska = check, spansktillverkade = check, Goodyear-randsydda = check. Mycket bra skor för pengarna med ett gäng olika, ofta väl utförda, modeller och läster, med priser som börjar på cirka 2 800 kr. Erbjuder också en patina-tjänst.
• Shoepassion, tyskt märke med en utmärkt webbplats och ett stort urval av modeller. Ganska välgjorda Goodyear-randsydda skor med mestadels full grain läder, tillverkade i Spanien, prisade kring 2 500 kr.
• Skolyx, svenskt märke, skor gjorda på Mallorca, gott rykte med Goodyear-randsydda skor med läder från kända garverier som exempelvis Annonay och Du Puy, hälkappor i salpa / leather board och så vidare. Kostar från 2 200 kronor. (Notera, jag är anställd av Skolyx).

• Spier & Mackay, ett kanadensiskt klädmärke som har ett ganska fint sortiment av portugisiskt tillverkade Goodyear-randsydda skor. Priser från cirka 2 200 kr i USA.
• Thomas George Collection, ett australiensiskt märke med skor gjorda av Fugashins fabrik i Vietnam. Ska vara bra grejer med exempelvis lädersulor med stängd kanal, med fokus på klassiska randsdydda modeller. Pris från cirka 2 200 kronor.
• Thursday Boots, amerikanskt märke med skor tillverkade på hemmaplan och i Mexiko och Europa, Goodyear-randsydda workwear boots och främst casual skor. Väldigt populära i USA nuförtiden, inte minst tack vare de låga priserna från 1 600 kr.
• Txture, ett av flera mycket intressanta indonesiska varumärken, som tillverkar handrandsydda boots med början på ungefär 1 900 kr, och som levererar över hela världen. Seriöst ”bang for the buck”-märke.
• Union Imperial, ett japanskt varumärke med tre linjer som alla är handrandsydda med maskinsömda sulor. Den billigaste är tillverkad i Kina och kostar ungefär 2 200 kr, , en mellanlinje tillverkas dels i Kina och dels i Japan som är prissatt ungefär kring 3 000 SEK i Japan, och sedan topplinje som görs helt i Japan och kostar mer.

• Velasca, ett italiensk märke som har vuxit stort, som säljer Blake/Rapid-sydda skor (som du kan sula om på samma sätt som Goodyear-randsydda skor) till låga priser, strax under 2 000 kronor.
• Yanko, baserat på den spanska ön Mallorca, där märket en gång var en enorm tillverkare, och familjerna som driver Carmina och Meermin arbetade båda här. Yanko hade en tuff period runt millenieskiftet, men har byggts upp igen och har ett gott rykte. Priser börjar på 2 700 kronor. (Toppbilden visar Yanko-skor.)

Stor loafers-kollektion från Skolyx. Bild: Skolyx

Det går inte att få med alla märken i ett sånt här inlägg, självklart finns många andra bra under 3 000 kronor som inte finns med här. Vill du lyfta fram något särskilt märke tipsa gärna i kommentarsfältet.

Här är en annan dokumentär om en annan av världsmästarna i skoputsning, 2018 års vinnare John Chung från Singapore. Den är gjord av den malaysiska/singaporianska kanalen Astro AEC och är ett fint porträtt av den framgångsrika skoputsaren.

För några veckor sedan skrev jag om en lång dokumentär som gjordes av japansk public service om Yuya Hasegawa, den första världsmästaren i skoputsning. Den här gången är det den andra världsmästaren som presenteras. Dokumentären har sänts på prime time både i Singapore, Malaysia och Taiwan. Den är cirka 25 minuter, där dokumentärteamet har följt John Chung under ganska lång tid. John grundade den första skoputsbaren i Singapore 2013, Mason & Smith, som numera också gör skoreparationer och säljer skor, samt är värd för ett antal små skoevenemang och skoputsskola.

Världsmästaren i skoputsning 2018 John Chung (till vänster), tillsammans med Sergio Barange från Saphir.

Dokumentären är ett personligt porträtt av John Chung. Allt från hur inspirerades till att starta sitt eget företag som sålde second hand-skor på en marknad i Singapore, efter att ha rest i Asien och sett det göras i olika länder. Det var ingen framgång, och eftersom han behövde tjäna pengar på något sätt började han den putsa skor. Efter en tid blev han inbjuden att ha sin skoputsservice på ett lyxhotellområde i Singapore, där saker tog fart och han tjänade mycket mer pengar. Sedan kunde han starta sin egen skoputsbar, Mason & Smith, som har vuxit till en framgångsrik verksamhet.

Dokumentärn berättar också om hur han siktar till att bli en bespokeskomakare, och har varit lärling i både Hong Kong och Japan, men satte det på paus efter att han vunnit världsmästerskapen i skoputsning 2018, eftersom det öppnade upp många nya möjligheter för hans skoputsaffär. Det är ganska fint för mig som arrangör av tävlingen att höra hur människors inställning till hans arbete som skoputsare förändrades efter att han vann världsmästartiteln, från en skeptisk syn till att bli imponerade av hans framgångar.

Se dokumentären nedan (engelska undertexter):